mamma mi mamma

mamma.

jag hade velat skriva ett kärleksbrev till dig. men orden räcker inte riktigt till. det finns tusen saker jag vill få ut, få ner och få berätta. men orden, som oftast är det som säger det mesta, är för små för att beskriva den kärlek, tacksamhet. den där känslan bara som uppstår när jag tänker på dig. är med dig. kramar dig. orden är för svåra att forma till det jag känner.

tack mamma för allt. det låter ostigt, det gör det, men å andra sidan är det sant. tack mamma (och pappa såklart, dock mammas dag idag, så yes) för att du lärt mig allt jag kan. [typ] ;)) tack för att du gett mig vettiga åsikter, tankar och ideér. tack för att du låter mig drömma och uppleva. tack för att du gett mig verktyg för att ta mig fram i livet. tack för att du lyssnar och ger råd, av dig lär jag mig.

under sjutton år, har du, tillsammans med pappa, beskyddat mig och varit där för mig i vått och torrt. tack för att du skjutsar hem mig sent på kvällar för att jag inte ska behöva ta mig hem själv. jag vill inte vara till besvär och säger ibland det, högljutt, men jag uppskattar det så himla mycket. tack för att du förstår, typ allt här i världen faktiskt. // fråga; hur kommer det sig att du vet så himla mycket? har du gått en lär-dig-nästan-allt-i-världen-kurs eller vad är det frågan om egentligen? // tack för den där gången du och pappa städade mitt rum. jag var så stressad den veckan och det gjorde verkligen min dag. tack för att  du hjälper mig leta efter nycklarna en onsdagsmorgon och hittar de när jag själv redan vänt upp och ner på alla tänkbara ställen och gråtit en skvätt. tack för att du lagar specialmat till mig när jag valt att vara jobbig och inte äta det ni äter. obs!! ingen fas, jag kommer äta vegetariskt för alltid och jag ska lära mig laga fett god mat så att ni omvänder er och kommer över till den goda sidan! ;) tack för att jag ”får” sno kläder från dig när jag klädpanikar på morgonen, får får jag ju inte, men jag gör det, och tack och lov att du har kläder :p för annars vet jag inte vd jag skulle göra. tack för att du tjatar lite då och då, och förlåt för att jag ibland, för att inte säga alltid, inte lyssnar eller glömmer bort. jag ska bli bättre, lovar till 100%. lovar ang. att komma till matbordet i tid också, jag ska bli bättre.

och juste, förlåt för att jag gjorde så att din cykel blev stulen. den var fin och du hade haft den i all världens tid.

jaja, nu blev det nästan ett litet brev trotts allt. hoppas kärleken är ömsesidig! ;) älskar dig mamma!

fler inlägg...

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *