jag skrev en sak i torsdags förra veckan

Hej vänner!

Som ni vet, eller inte vet, minns ej om jag sagt det men jag går skrivande som individuellt val i år. Hur fett är inte det förresten?? Vi har haft x antal lektioner och jag måste nog erkänna att jag i början hade lite smått panne över kursen. Var så himla rädd att alla skulle döma en och att alla andra var så mycket bättre. Man skulle säga något kort om sig själv och alla sa typ ”jag gillar att läsa”, ”jag gillar att skriva”. Fattar ni paniken som växte inom mig, alltså sure jag tycker det är lite roligt att skriva [no shit sherlock du valde skrivande som IV hallÅ!] och sådär men jag läser sällan och är nog inte så bra i jämförelse och jada jada. Ni vet hur man blir ibland. Nu har jag iallafall lugnat ner mig en smula och tänkte till och med vara så modig att dela med mig av ett alster, en avkomma från kursen.

Uppgiften var ”skriv om personen som har detta i sin handväska.” Såhär tolkade jag det,,,

Glittrigt drömmande men med smak av oro. Som prinsessa med färgsprakande inre. Fri fast fast i mönster.

Regnet öser ner när hon går ut ur porten. Det är kallt och vinden tar tag i den gula kappan hon virat om sig. Hon funderar ett ögonblick på att hon borde tagit med sig ett paraply men bestämmer sig för att det får funka utan. Hon ska ju trots allt bara ett kvarter bort, till studion, och lite regn har ju aldrig skadat någon.

Busshållplatsen ekar tom när hon närmar sig. Klockan visar “precis missat bussen” och med andan i halsen slår hon sig ner på bänken inne i kuren. Eller okej, först får en plastpåsen, som tidigare tillhört fyra äpplen, prydligt träda i kraft. En slags ogenomtränglig trygghet. Sittunderlag som det så fint heter i folkmun.

Bussen kommer. De röda klackarna tar ett lätt kliv upp och dörrarna stängs.

Hux flux befinner hon sig mitt i slagfältet. Hon hade inte tänkt sig detta. Är det det blöta? Det frasiga från jackorna eller snoriga näsor? En sväng och plötsligt är hon en av de andra, äcklig och så himla tillfreds. Snabbt plockar hon upp handspriten ur väskan. Magen värker igen.

På nästa hållplats går hon av. Regnet öser ner. Hon blir blöt men det har ju aldrig skadat någon.

Continue Reading

jag, en favoritsak och en lagom ny skiva

jag är lite cjut ändå!

Gomörra!

Har varit hemma de senaste två dagarna due to sjukdom men nu är jag på benen igen och pepp på livet, typ. Idag ska jag städa rum, jobba ikapp på matten och gå en promenix. Ska försöka baka något också, eller att jag står för maten,, vi får se.

Btw, om jag inte snackat om det tidigare så är min vattenflaska typ det bästa köpet everrr. Den är så fin, söt med alla blommor och väldigt användbar! Eller alltså den gör att jag dricker mer vatten och det är ju härligt. Sen, skivan. The Verve. Pappa köpte den senast jag och han var på skivaffär. Ska jag vara ärlig gillar jag den inte supermycket mer än ”bitter sweet symphony” som är första spåret. Gillar mest omslaget om jag ska snacka hel sanning. :)))

Aja, off we go med lördag! kul

Continue Reading

min lördag i ett nötskal

Hej kompis.

Igår var en höjdarkväll. Efter en rätt lång vecka, som för det mesta i och för sig var väldigt bra, kändes det ändå skönt att träffa några braiga människor och bara hänga. Det var schysst.

Har varit med en del på nollningen för de nya ettorna föresten denna vecka och de känns som ett härligt gäng. Ska bli roligt och ha både kör och ensemble med dem! :) Känns över huvudtaget på det stora hela rätt bra med da klasskamrater också, vi får se om det håller i sig. Jag menar, schemat för i år är ej det bästa, vilket stressar mig något, men får försöka väga upp det med annat koj och planera min tid. //är en som drömmer och tror mycket som sällan genomförs, men jag ska verkligen se till att jag håller mig till de saker jag säger att jag ska göra…// (en note to myself.)

Idag har jag däremot gjort uppemot ingenting alls. Åkte och köpte lite plank med far min och efter det hände i stort sett ingeting alls. Softade, behövdes. Tittade på Ocean’s eleven och fixade lite med min spotify. Gjorde omslag till mina spellistor, döpte om, organiserade och la till nytt. Fabian och jag tycker att det borde bli en grej det där med att följa varandra på spotify, det är ju galet intressant liksom. Ska nog börja fråga om spotifynamn innan jag frågar om instagram eller snapchat nästa gång jag möter någon ny. ah det ska jag. Följ mig om du vill, vågar och kan . 

 

Nu ska vi fixa krubb pappa och jag. hade

Continue Reading

men tjena !

tjena hallå hej .

med ont i halsen och en känsla av ihålighet vaknade jag idag. vet inte varför. inte alls faktiskt. arg har jag varit också, bitter liksom och det är jag ju inte så ofta, så jag vet inte riktigt alls,, har varit det flera gånger nu under sommaren, skitarg. det förstör så himla mycket for da familia, men kan liksom inte hålla mig typpp, vene. orkar ejjj. jaja, kanske beror det på avsaknad av rutiner, avsaknad av mening, vet ej, vet inte. identitetskris? nej vene.

okok, förlåt för babbel och flum, keep going, keep going. ↓↓↓↓↓

jag börjar skolan på måndag aka augusti 21. andra året på gymnasiet. ska jag vara ärlig är jag inte jättejättetaggad men på något vänster ser ja ändå fram emot det. det ska bli kul att läsa skrivande som IV-val, ha piano som andraintrument och att komma igång med rutinerna igen, tror jag behöver det. jaja, vi hörs! kram och puss puss

Continue Reading

vi traskade runt i staden en eftermiddag

hej fina!  för ett tag sedan, typ cirkus flera månader sedan, när det var fint en dag, gick milla och jag och ellen och bytte till oss lite kläder. efteråt drog vi en vända runt och fotade något!

     

bilden snodde jag rakt från milla, då jag verkligen gillar hur hon redigerade den!! kram

läs också det var blåsigt och vi filmade lite – livet och lovet och allt som är flummigt!

läs också solen var mjuk, händerna iskalla och ni var fina!

läs också om ett dygn med milla!

eller något annat som har med milla att göra!

Continue Reading

bok nummero två för i år

hej vänner! just nu sitter jag i mormors och morfars kök. har varit på finfint 18års kalajjsande med god mat och mysigt sällskap, saknade dock kussarna som är på resa i världen! träffar dem dock snart så jättesorgligt är det inte, men taggar för gillar dem starkt!

för en månad sedan stötte jag på en bok som jag tyckte lät något intressant. den gjorde mig konfunderad, så jag googlade runt, läste på och gick till biblioteket för att låna skapelsen. daterad nittonsjuttiofyra av en viss märta tikkanen. mamma skrattade när jag visade den, ”jaha du” sa hon och jag förstod inte riktigt vad hon menade med det.

”män kan inte våldtas ?” tänkte jag, ”vadå att män inte kan våldtas, de kan de la lika väl som någon annan ?” och det var berättelsen om varför jag började läsa denna bokish.

jag skrev en recension om denna på engelskan, en review som det så fint kallades. såhär skrev jag översatt till modersmålet mitt:

Tova Randers, en frånskild tvåbarnsmamma, blir våldtaget på sin 40års dag och hämnd är det enda som ockuperar hennes inre. Hur våldtar du en man? Eller mer exakt, hur får du honom att känna skammen, förnedringen och förödmjukelsen? Tova bestämmer sig för att våldta honom, anmäla sig själv till polisen och göra ett statement, en poäng. […] Märta Tikkanens sätt att skriva skiljer sig en del från andra författare jag annars gillar. Hon tar med läsaren på en resa mellan män från det förflutna och livet just nu. Boken är mer av ett känslomässigt virrvarr än faktiska händelser vilket ibland gör det svårt att hänga med och förstå. Jag känner också att boken liknar mer ett första utkast än en klar bok, den innehåller väldigt mycket talspråk. Å andra sidan passar det. ( det liknar hur jag skriver lite då och då, pratigt typ. )

Män kan inte våldtas är däremot inte en bok bara om våldtäkt, det är ett uppgörelse med våldtäktskulturen och normerna för vad en kvinna kan och inte kan. Hon ger läsaren ett helt nytt perspektiv på våldtäkt och kvinnlighet genom att visa hur Tova förhåller sig till tankar och händelser, speciellt i bokens klimax och jag tror det är viktigt att ha hela berättelsen som den är för att illustrerar just problemet med samhällets syn på kvinnan, hennes styrka och hennes hjälplöshet. […] Det är fortfarande en väldigt viktig bok, trots 40 år senare, vilket är skrämmande, men det visar på just Märta Tikkanens poäng med boken, att det fortfarande är en stor skillnad mellan män och kvinnor och på hur responsen kvinnor får av samhället är .


och ja, så var det med det. ta inte mina åsikter ordagrant hela tin’, tvingade fram de något då och då. jag vet inte om jag gillade den så mycket, den var speciell, väldigt speciell. slutet var abrupt och när poängen väl kommit på plats dalade hela boken ner i en avgrund på något vänster. jag hade svårt att förstå. läs eller läs inte, kan inte säga att du ska eller inte, är för kluven liksom. intressant ja, men ganska brutal också. men viktig. hmm. jaja, finns på ett bibliotek nära dig. tror jag. kram

update två minuter senare: det är faktiskt inte riktigt bok nummero två för i år, har läst en hel del faktiskt sedan sist jag nämnde mitt läsande, och det är ju härligt. bl.a. läst en novellsamling. läst en uppföljare, tredje i ordningen, av en serie jag läste som fjortonåring. läst ännu mer i Jane Austin’s bok. och läst igenom en bok om dc-3:an till skolarbete. :) [ var tvungen att ha med sistnämnda för den var intressant, och den lästa jag faktiskt nästan från pärm till pärm. men jag sa nästan ]

läs också om en bok jag läst på senaste tiden!

Continue Reading
1 2 3 55